.

Två lyckade dagar, mitt grovjobb igår really paid of, 4-5 timmars "laga mat", koka chilensk gryta slutade ikväll med att pappa berömde den med orden "den smakar som farmors gjorde". Dom orden värmde då farmor var en gudinna i köket, en bättre kock finns nog inte. Så maten vart lyckad, dock så står jag med otroligt mycket mat kvar, gjorde nämligen två stora grytor hihi, men men mer till mig dåra :P

---

Jag stod och fiskade en dag, solen lyste trevligt en höstdag, det var förra veckan detta hände.
Ensam i min tystnad stod jag, de enda ljud jag kunde höra var när fiskedraget slog i vattnet, en stilla njutning helt enkelt.
Ändå kunde jag inte sluta tänka... På andra sidan bor du, den personen jag hade sist, den personen som värmde mig ett tag, den personen som jag satt på parkbänken med. Åkte förbi vår parkbänk idag när jag åkte till jobbet, det gjorde lite ont men det är smällar man får ta, bänken var lika vacker som alltid, man kunde minnas fina stunder..

Åter när jag stod där och tittade ut över sjön, spegelblankt vatten, inte en vindpust så långt ögat kunde nå.
Tankarna flödade, tvärs över sjön var du, upp för vägen in i skogsområdet stod din fars ståtliga hus, du va där..
Iofs så va du ju inte där just då, klockan va ju så pass att du var på jobbet men man kunde ju drömma lite för stunden..

---

Jag börjar tänka på dina sms L, dom gjorde mig glad, väldigt glad, nästan så man önskar att verkligheten var den.
Om jag ändå kunde vara just den personen, för en stund, för en evighet, det hade varit perfekt som du sa..
Du är fin du, alldeles för fin person för mig ibland, min karma säger mig att det inte är dags än, allt det har jag berättat om.

En dag kommer, en dag då vi hamnar tillsammans, på samma stig, en dag då vi ler mot varann och jag gör det som alla andra borde gjort från början, behandlar dig som man borde, med kärlek, ge dig all denna uppmärksamhet som du är värd, visa för dig att du är den alla borde ha ögonen på, denna underbara L

När många dagar har gått så ska man glömma, när många dagar gått så ska man gå vidare, när en hel del dagar har gått så ska du kunna le igen.

Men vad gör man när en hel del dagar har gått, när en hel del tid har gått och när man ler en stund men när allt tystnar så ler man inget mer?

Jag borde ha glömt men det gör jag inte, jag har försökt men det går inte, dom klagar på mig men det gör ingen skillnad.
Jag skrattar och jag ler men när allt tystnar så står jag där, så sitter jag där, inte leendes, inte skrattandes, utan sorgsen för att jag inte kan glömma.

När jag minns dig så skrattar ja tills tårarna kommer, när ja minns dig så ler jag ungefär nästan lika mycket som louise får mig att le, när jag minns dig så känner jag hur mycket du betydde för mig och när jag minns dig så minns jag dina tårar när jag gick.

Att jag inte lägger mina minnen av dig på hyllan, att jag inte släpper det, slänger det i soporna. Du skrev ner dina känslor för mig i din bok en gång i tiden, den boken vill jag läsa, få se dina tankar, hur dina känslor lekte med ord, hur dom lekte med bilden av mig. Du gav upp alldeles för lätt för jag vet att du ville mer, jag vet att du ville känna mer men du va rädd, alldeles för rädd..

När allt kommer om kring så är jag bara Daniel, killen som hatades av många i en tidig ålder till att ångre det han gjort för att få börja om, att se familj gråta, såras och missunnas en lycka som dom borde få. Det gör ont att se familj vara fruktad, de gör ont att se familj gå en väg som bara leder till ensamhet och död. Det gör ont när jag inte lyckas få med alla hem...

Jag hade offrat mitt sista andetag för er, för dig och för att ni ska förstå att jag älskar er, jag kanske är sämst på att visa de men jag känner all smärta lika mycket som en annan, jag väljer bara att visa den här.


Jag ville bara visa dig vem jag var
Jag ville bara se dig för den du är
Jag ville bara ha en chans att få se dig le
Jag ville bara leva en stund med dig...

 

Fortsätter leka lite med PS, går alltid när man har lite tråkigt =)

Nu har jag lekt lite till i PS, resultatet nedan.

Just de LM, hihi vad tycks :D

En blöt kväll, bara att titta ut genom fönstret och se alla löv på marken.

Sittandes här, se min skugga mot väggen, ruffsigt hår, allt spretar överallt tack vare "smeten" som en viss person kallar de haha. Suckar pga att man måste jobba imorrn, dock så ska ju fredde joina mig på jobbet, lär inte bli mycke jobba kan jag säga.

Coldplay ligger i bakgruden när jag skriver, som alltid verkar det som. Fantastiskt, det får aldrig ta slut, finns nog inget bättre än detta. Tokig kväll igår, vann pokern och hamnade på krogen, vann pengar på black jack, gick plus hela kvällen även fast man åkte taxi hem.

Men när man stod där och dansade bort allt, det kändes ändå, en tomhet. Bland allt folk, alla tokiga dårar som inte kan behärska sig för fem öre så stod jag där dyster på något vis, det räckte inte till. Så fort jag slutade röra på mig så kom känslan gång på gång, jag va tillbaka på ruta ett, jag stod där i kylan fastän jag svettades pga allt dansande.

Jag ville bara blunda, känna hur nåt förde mig bort, bort från den här platsen och till nåt som kan göra mig lycklig igen, men frågan är bara vad det är. När jag sitter i bilen kan jag känna en liten del av den, den talar till mig och vill få mig att bara köra iväg, lämna allt bakom mig och försvinna långt långt bort.

Sen tar hjärnan över och säger att det inte går, jag har för mycket här, saker som måste uträttas, saker som måste få ske.. Hur ska allt gå till? Det vet jag inte, vad ska jag göra? Ingen aning...

Som jag en gång hörde; "I live my life a quarter mile at a time" nåt liknande det där.. Dock vill man alltid tänka på framtiden, sorgligt nog så vet jag inte när och om framtiden kommer att slå in... Vi får se..

She came with broken dreams, broken wings and a broken heart.
She sat beside me on the bus, on the train and in life.

One glance at her made me smile, one look upon her face made me warm.

She said hello once, she said whats your name, she wanted to know my story.
She cared for a while, for a minute, for a second.

She said; I still depend on you, dont say those words, so let's not pretend that love is the end.
These are the days we've been working for.

---

Visst är det trevligt att helgen står vid dörren, låt oss alla samlas och ha en ljuvlig tid tillsammans.

btw, ha det så trevligt på kryssningen, dansa till chris brown - forever åt mig =)