.

Vad ska jag göra?
Vad ska jag säga?
Vad kan göra allt bra igen?
Vem kan få dig att le om inte jag klarar det?
Varför all denna orättvisa?

Så jävla många frågor men ingen som kan svara, man blir så trött.
Att inse saker vandrandes på det ödsliga torg, tomheten som trycker bredvid en, kylan som håller om en hårt.
Det va varmt idag, det är kallt nu, en kyla som inte känns utifrån utan som kommer inifrån, du svarar inte.

Vad kan ja ha gjort annorlunda?
Vad skulle jag ha sagt?
Varför vill du inte svara....

God natt, en dimmas undran....

Klockan slog 00:00, min mobil vibrerade, hade aldrig kunnat ana att du skulle skicka ett sms, fan vad glad ja blev, det värmde... Tack..

Denna dag mötte man upp Mikaela efter jobbet, vi satte oss på tåget till mig, pratade lite om hennes things in life osv. Väl i Åkersberga så drog vi in på systemet, inhandlade lite vin och sen till ICA där ja köpte lite ris + ben & jerrys glass :P

Raka vägen hem till mig och jag ställde mig framför spisen och skapade magi haha neh men ja gjorde en indiskgryta med kycklingfile, till det drack vi vitt vin, elr mickan gjorde de :P jag är ingen hjälte på att dricka vin kan ja säga direkt :P

Efter det vart de lite Fifa 08 där ja total dominerade planen, självklart. Strax därpå så lekte ja upp henne med lite fightingspel, det var nästan för lätt haha.
Drog fram glassen å vi satt å mummade framför tv'n, riktigt mysigt å väldigt trevligt, va länge sen man umgicks med henne.
Efter vi kollat på lite Insider så ringde hennes far som skulle hämta henne, sen vandrade hon ner till bilen å här sitter ja nu och lyssnar på musik, underbart, kul att man har en sån fin vän som henne, kul tjej de där.

Imorrn blire jobba jobba jobba sen till Patrik å fira hans 25års dag :) det kommer bli galet kul tror ja, vi får hoppas.

Tack för kommentarerna på min bild å även min nya design på bloggen (katja).
bye bye

Han satte igång video-kameran över ett regnigt New York, Central Park...
Visade oss en tur genom hans matcho men stiliga lägenhet, vidare mot sängen. Där låg hon, personen han hållt hand med sen barnsben, hans bästa vän, hans hemliga kärlek, ingen av dom visste vad den ena kände för den andre men båda kände samma ljuvliga känsla, kärlek.
Dom planerade dagen och bestämde sig för en dag på stan, dagen va 27 april, vi spolar framåt.

14 Maj. Alla visste att han skulle åka, det planerades fest för hans avfärd, han hade fått ett vice vd jobb i Japan.
Tiden hade flugit förbi, dom hade inte setts på ett tag, han visste varför, det gjorde inte hon.
Han kom hem från ett sista möte på jobbet, alla väntade i hans lägenhet, spända för att önska honom lycka till.
Han öppnade dörren och alla tjoade, han blev lite chockad av att alla va där för hans skull, dom va alla goda vänner men att varenda en stod där och önskade han lycka till, det betydde mycket. Dock va inte hon där, man såg hans ansiktsuttryck när han letade efter henne bland alla vänner, han ville säga farväl, även om det var svårt så visste han att han var tvungen att åka, så va det bara och vänner var nog det enda dom någonsin kunde bli, tyvärr.

Hon kom dit, en strålande guldpaljett-klänning och hennes vackra ansikte lyste upp vardagsrummet, han såg åt hennes håll, hans förväntansfulla min förvandlades till en min av sorg, hon hade någon med sig, en kille, vem var han? Varför kom han med henne?

Han ville säga några ord men hade inte mage att gå fram, hon såg honom, gick fram och dom stod tysta medans deras ögon möttes där ingen annan kunde se. Ögonblicket bryts av killen, han ville hälsa och säga det gamla klyschiga "ja har hört mycket om dig", det kom som ren sarkasm, dom gick vidare för att hälsa på folk, han stod kvar, visste inte riktigt hur han skulle reagera, vad han skulle säga.

Ingen kunde se när han smet in i sitt sovrum, när han satte sig på brandstegen, han ville vara med henne innerst inne men förstod att det inte skulle gå, han hade ju Japan framför sig, det kunde bara inte gå eller?

Hans bror och bästa vän kom ut till honom, dom sa det som behövdes sägas, det han redan visste, han ville väl bara höra nån annan säga det, han gillade henne och hon gillade honom, varför inte kämpa för det?
Hans bror lät väldigt vis när han sa sanningen, han hade rätt, så fruktansvärt rätt.

Vännen som gått runt med kameran hela kvällen, filmat allas lyckoönskningar, han gick ut till köket, där stod hon med killen, han bad henne säga några ord, hon kunde inte framför killen, hon bad honom hämta nåt att dricka och hon sa vad hon kände, inte hela sanningen, hon dålde sin kärlek för honom, vågade inte säga vad han betydde, visst hon skulle sakna honom men sanningen var ju den att det gjorde ont inom henne, hon ville inte att han skulle åka, hur skulle hon klara sig utan honom.

Han kom in i köket och sa att dom måste prata, han måste säga saker som behöver sägas, dom gick ut i porten.
Man kunde höra hur dom argumenterade, vad som inte gjordes efter deras natt tillsammans, varför han inte ringde henne, han förklarade hur allt var, han kunde inte finnas för henne, han skulle ju åka...

Efter bråket så åkte hon hem, han gick ut på brandstegen igen, med sin bror och sin vän, dom pratade och plötsligt skakade hela huset! En sekund men det kändes.

Alla gick upp på taket för att se vad som stod på, allt var mörkt, ingenting hördes bara bilalarm som suttits igång av skalvet. Plötsligt kunde man se eld, explosioner, stora eldklot slungades mot dom där dom stod på taket, alla sprang mot dörren, ner i trappen, ut på gatan. Vad hände? Vad stod på? Var alla oskadda?