.

Jag fick välja en dag, jag fick välja vad jag skulle ta med mig till festen.
Vad som helst, någonting av värde, nåt att förtära, förstöra, skapa, någon speciell..

Tankarna gick men jag fick aldrig fram nåt..

Jag visste när jag drog håret bakom ditt öra, när din blick gick längst min kind, hur den följde mina smilgropar.
Hur den nästan beundrade mig ibland, hur du lyckades få mig att känna mig så utvald, hur ett leende kunde få alla problem att försvinna, hur de kunde läka alla sår.

När du la handen över min arm, att de kunde skapa lugnet, hur tystnaden trädde in och att vi va ensamma.
Dina armar runt min hals, ditt huvud vilandes på min rygg, hur tryggt allt va..

Jag satt där och drog fingret runt glaset, kylan utifrån tog tag i mig för en sekund så jag va tillbaka.
Dom frågade igen, jag log och sa ditt namn medans jag försvann lite, drömde mig bort nån annanstans..

Ett tag senare gick jag in, stod vid köket och väntade på att vattnet skulle bli kallt..

"Hon måste betyda mycket.." Sa hon när hon gick in i rummet, jag svarade med ett långsamt "Ja.." och ett leende.

Hon gick närmare mig och la händerna på mina axlar, jag vände mig misstänksamt om och såg att det va hon.
Leendet stod framför mig igen och jag lyfte upp henne och nästan snurrade runt..

En lycklig kväll

Om den ändå hade upplevts..