Precis intill.

Vart va min dröm, jag minns den som igår.
Dagarna har gått och tiden rinner iväg, orken försvinner och lusten jag tappar..

Ståendes här en måndagskväll, svalorna kvittrande medans dom jagar insekter i luften. Vart ska jag?..

Solen står strax över trädtopparna, den orange'a himlen med vita små tunna moln är tyst. Värmen är kvar i luften och det lär den vara ett bra tag framöver, tack..

Tankarna går till den som är speciell, hon som kan vara, hon som är, hon som kanske alltid blir. Vad gör hon just nu?.. Står hon och ser samma himmel som jag?..

Vi är inte ensamma i det här, vi har varann, ser du det?
Kan du känna att även om jag är långt ifrån så är jag ändå precis intill.
Känn min hand när den går längst din axel, när jag viskar i ditt öra och när jag kysser din kind..

Det va länge sen du la din hand i min.

Solen lämnar träden strax, himlen har fått en lila nyans, svalorna är dock kvar..
När jag sträcker ut handen i luften känner jag hur jag berör dig.
Kan du känna det?

Kan du känna hur jag står precis intill...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0