En person som suddades ut...

Jag kunde nog skriva 150st A4 om personen som förgyllde min ungdom, hon kunde placeras på varenda löpsedel i mitt liv, varje dag va en glädje och varje god natt en dröm som fortsatte tills jag vaknat.

Från år ut till år in så va hon mitt centrala utan att säga för mycket.
Tider gick som vi kom och gick, vi gled isär och vi gled ihop, ämnen talades om tills vi matta slutat tills vi somnat.
Saker som skett va vi oerfarna om, delade saker gjorde vi ständigt och min vänstra och högra sida var hon.

Dagen tills idag va en dag till dag med hopp, hoppet som nog fortsatt till jag sa farväl.

För en sekund sen försvann hon spårlöst, jag förlorade mig högra, min vänstra och en gång mitt allt.



Thats all och lite till...tyvärr..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0