.

Butiken doftade av dom, vackra var dom...

Ut i kylan igen, mina röda skor på.
Dropparna slog mot vindrutan på bilen, jag hade egentligen inte bråttom men jag ville se henne.
En avfart låg i ögonvrån, den skulle jag ta, en stor silvrig byggnad, ett majestätiskt bygge faktiskt.

Gåendes mot entren kunde jag känna nervositeten komma, underligt, jag som aldrig blir nervös..
Jag ler inombords för jag vet att jag ska få träffa henne, jag kliver in, tittar upp mot taket, vackert..

"Kan jag hjälpa dig med något?" - frågar hon.

"Jag söker en C..." - säger jag.

"Blond tjej, så här lång?"

"Precis,.."

Jag lägger överraskningen bakom disken tills det är dags..
Nervös står jag där, vet inte hur eller vad ja ska säga mer än hej, ska jag ha jackan uppknäppt? Stängd? Hmm skit samma...

Där kommer hon, en blick som säger överraskad, oförstående om vad jag gör där.
Jag försvinner in en liten värld där bara hon och jag finns, allt runtom blir suddigt, lite mörkare än den närmaste omgivningen. Studerar henne, hon är lika vacker som jag minns, hennes ögon skulle fortfarande stoppa trafiken på E4:an..

Hon frågar vad jag gör där, och jag svarar med nåt lättvindigt, känner att det är dags så jag vänder mig om, plockar fram mina rosor och ger dom till henne.

Hennes min lyser upp med förvåning, man ser en värme inom henne, en värme jag känner igen, hon blir lite generad, förstår kanske inte riktigt varför jag är som jag är.

Men jag är bara jag, en spontan kille som gillar att överraska, en som ibland tror han är riddaren på den vita hästen, den godhjärtade i en annars väldigt dyster historia..

Spontan, romantiker som vill skänka dig glädje endast genom att bara vara mig själv, nån som bryr sig och nån som gillar att se dig i dina vackra ögon, han vill veta mer, han vill kanske veta allt, han vill förstå och han vill vara



din..