.

Vad händer?
Vad sker?
Varför blir det så här, jag är så trött.

Jag står här helt ensam, jag står här och väntar, jag kräver inte att du ska se mig,
jag kräver inte att du ska gilla mig.
Du går halvägs och sen stannar du kvar, du vet inte vad du vill säger du...
Men varför gör du så, varför ger du mig hopp, varför kysser du mig och ser på mig som att jag vore den enda killen i hela världen.

Du är så osäker, du kan inte bestämma dig, du har ingen kontroll över dig själv.
Det får man höra, men varför säger alla så, varenda tjej man stöter på har nåt problem, nåt som gör att dom inte kan gå fullt ut. Nån har sårat dom tidigare, dåligt självförtroende osv osv.

Jag står här, jag går på vatten för dig, jag ler bara åt dig. Du är den enda som kan få mig att verkligen skratta och le, visst försök ni allihop, jag lär väl le och jag lär väl skratta men när hon gör de så känns det i hela kroppen.
Vad har jag gjort för fel?! Vad har jag gjort för att inte förtjäna henne?!

Kan du svara mig?! Kan nån svara mig?!
Jag blir så trött, vi snackade om träd förut, om deras historia, om deras växt, deras liv.
Det här är mitt liv! Min sorg! Min börda! Bli sårad, bli utstött, bli lämnad kvar, ensam..

Jag vill bara att du ska ta i mig igen, se på mig som du gjorde, inse att jag kan va så mycke för dig, våga lita på mig, ge mig en chans...

Kyss mig inte å lämna mig, jag gjorde dig lycklig för en dag, för en kväll, våga se nåt, våga hoppas, våga tro.

Nu Danne, nu vräker även jag ur mig allt som finns där, du gav mig inspirationen att våga de igen, efter att jag vart krossad förr, detta får bära elr brista men ja måste bara visa vad som finns här inne, här inne hos mig.

Jag satt i bilen efter vårt första möte och sa till mig själv, "herregud vilken tjej, vilken jävla tjej, tack"
Jag satt på tåget efter vårt andra möte och sa till mig själv, "herregud viilken tjej, vad gör hon med mig, tack"

Nu står jag här tomhänt, väntar på att hon ska trampa på mitt hjärta, 3 nästan 4 år har gått sen vi sa hej, sen jag frågade efter ditt namn, vårt första samtal, när jag blev förälskad i din röst, din röst med dialekt.
Vårt möte, dina underbara ögon, du såg rakt igenom mig, du kan läsa mig som en öppen bok, jag älskar det.

De är allt jag har att säga om dig, om oss, det jag vågade dela med mig, gör som du vill.


Nästa inlägg blir ett speciellt, jag lovade att en dag skriva upp saker om alla som betyder nåt, den rena sanningen, nästa inlägg blir de. Det lovar jag, alla som jag nånsin ägnat en tanke åt, nya och gamla, dock tänker ja inte rabbla upp hela msn, bara relevanta i mitt liv.

God Natt