She said hi and smiled like she had seen him before

Hon ringde honom där han stod på gatan, han tittade runt sig men kunde inte se henne, hon frågade hela tiden vart han var och hela tiden sa han att han stod vid utgången till köpcentret.

Dom hittade varann atlast, där stod dom, hand i hand igen, varandras hjärtan och dom vandrade leendes ihop in till köpcentret. Efter flera timmars köpvilja eller snarare önskande av julklappar så gick dom ut igen, köpcenret stängde för kvällen.

Det hade börjat regna och stan var alldeles blöt, ett varmt café var vad dom letade efter men allt verkade stängt.
Hon visste vart dom skulle gå, en bit därifrån låg det, ett skyltfönster som lyste och värmen sipprade ut genom dörrarna.
Det osade från varma bullar och gott doftande kaffe, dom sprang ifrån regnet in i värmen, frågade baristan om dom skulle stänga men inte än, dom hade tur.

Varm choklad stod på önskelistan och det fick dom, grädden var utsökt till, världens skönaste stolar enligt henne själv där hon satt och njöt, han bara satt och nästan stirrade på henne där hon satt och flätade sitt hår lite simpelt. Hon var så vacker i det orange'a sken som taklamporna gav ifrån sig, han kunde titta på henne i timmar, utan att säga ett ord.

Ibland så gav hon ifrån sig ett leende och han tappade andan en sekund, hon gjorde det svårt för honom, han ville ju bara hålla om henne där hon satt.

Tiden flöt iväg och dom lämnade cafét efter ett tag, dom sa farväl för kvällen och gick sina ensamma vägar hemåt.
Nu sitter han här och skriver medans hon tänker på honom, vi får se vad som sker nästa gång...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0