.

Nu gjorde jag de igen, sa nåt dumt.. De va inte meningen, men ja e så korkad så ja tänker inte före ja säger nåt, å ja ska va den som e vettig, den som är förstående så gör ja så där. Ber om förlåtelse men ja va ska ja säga, klantigt Daniel, klantigt.

Gillar inte när hon e sur på mig, men ja förtjänar de, får bita i de sura äpplet, hoppas bara hon inte e allt för arg, hon ska le, hon ska va glad, fan va förbannad ja e på mig själv nu!

När hon e arg så e ja arg, när hon e ledsen så e ja ledsen, de hon säger betyder mycke för mig och jag vill finnas där för henne men när ja fular mig så där så förstår ja att hon blir sur.

Hon har varit så snäll mot mig dom senaste dagarna, sagt fina saker, funnits där för mig, fan att ja ska bete mig som en idiot, alla hennes ord, lagt mig i sängen på nätterna med ett stort smile på läpparna pga de orden hon gett mig, den betydelse jag haft i hennes liv, sånt värmer.

Jag e ledsen, förlåt, de va inte meningen jag va bara en idiot för en sekund elr två, im sorry please forgive me.