.

Jag behöver inte berätta hur vi träffades första gången, de vet ni redan.
Jag behöver inte berätta hur vacker hon va, de vet ni redan.
Jag behöver heller inte berätta hur hon fick mig att känna, även de vet ni redan..

Sagan kanske tog slut, sagan kanske inte ens hann börja men det vet inte ens jag om..

Det jag vet om är att hon tände en eld i mig.
Hon visade mig saker som jag trodde hade försvunnit, saker som jag trodde inte fanns, saker som visade sig betyda väldigt mycket när tiden blev knapp..

Hon blev snabbt en person som jag litade på, hon blev snabbt en person som förstod mig, en person som man kände trygghet hos. En person man kunde se en viss framtid med, en person vars ömhet och ödmjukhet visade sitt rätta jag många gånger.

Att säga att jag blev kär i henne skulle vara att säga för lite, att även säga att hon betydde mycket är även det allt för lite..

Så med gråten i halsen så inser jag att sagan kanske tog slut, om än allt för tidigt...