.

Hej igen, det va nog inte så länge sen...

Hade precis lämnat av ett par goda vänner, ett par väldigt fulla vänner igår natt. Parkerade bilen och satt kvar en stund, tänkte lite på hur saker och ting varit sen jag kom hem från Cypern, det kändes som jag varit borta i två sekunder när jag kom hem men ändå så var den här lilla stan rätt förändrad, jag kunde inte sätta fingret på om det var till det bättre eller till det sämre.

Ibland får jag känslan av att jag inte vill vara kvar här, ibland älskar jag det, min kära familj kan ha stor del till att jag gillar det, mina små goa syskon, deras oskuldsfulla små ögon och leenden som aldrig slocknar, gud vad jag älskar dom små liven.

Jag satt och tänkte på vad jag ska göra tills dess, tills jag åker härifrån igen, vad ska jag hitta på för att känna glädjen fullt ut igen, viljan att komma tillbaka till denna juvel igen.

Jag tänkte lite på dig, konstigt efter att knappt sagt ett ord till dig. Jag förstår mig inte på mig själv ibland, att jag kan bli så förtrollad av en blick eller bara en glimt av något som jag ser i en person, något magiskt som jag bara vill se mer av.

Jag leker med tanken att du blir glad när jag säger saker, att du blir glad när jag skriver, att du blir glad av att jag faktiskt bryr mig. Jag brukar rätt ofta bara ge upp för att jag inte orkar stå i en skara folk och beundra trots att det är fint, det är inte min grej för jag är inte en del av det. Jag ser mer än så, jag ser människan i statyn, jag ser själen förbi sminket, jag ser hjärtat förbi bilden.

Jag skrattar lite för mig själv där jag sitter, tänker tillbaka på incidenter i mitt liv, vad det skulle vara som gör mig intressant när det finns en hel värld där ute, jag har ingen aning men jag vet att jag är bra, jag kanske inte är bäst men jag är fan bra och du skulle behöva se det, känna det och helt enkelt få uppleva det.

Jag vill höra ditt skratt, jag vill höra din historia och dina framtidsplaner, jag vill höra om dina tankar och drömmar, jag vill höra allt om den du är.

Jag har sett dig redan men jag förblir blind tills jag får höra dig berätta.

Jag sitter fortfarande i bilen, har inte rört mig än fastän det börjar bli lite kallt, mitt i natten i oktober. John Mayer spelas på en bränd skiva i bilstereon, "Your Body Is A Wonderland" och visst kan man säga det, eller hur?

Men jag står fortfarande frågandes, hur ska jag lyckas med att förtrolla någon som gör det så lätt med mig, hur ska jag kunna fokusera när du hela tiden gör så att jag tappar andan eller som John sjunger "You look so good it hurts some times".

Jag gör det jag verkar vara bra på nu, sätta fingret på känslorna som cirklar inom mig, då jag försöker förklara hur jag ser på saker och ting, hur jag ibland kan glorifiera livet eller kärleken, ibland hata den men allt hat uppstår på grund av just kärlek. "Vi kan aldrig hata på riktigt om vi aldrig riktigt älskat något" som en vis man en gång sa.

Jag försökte bjuda ut dig häromdagen men jag tvekade nog alldeles för länge och du va upptagen, dock något jag egentligen räknat med, du lär alltid vara upptagen och snart försvinner du väl nog också, på nåt uppdrag till varmare breddgrader, bort ifrån oss alla, i alla fall bort från lilla mig.

Jag önskar att det var sommar, så att jag bara fick ta med dig ut på fältet borta vid landet, få stå där och titta ut över allt, kanske ta en tur ner till bryggan och sitta där med dig, kanske äta nåt och bara njuta av kvällsbrisen medans solen går ner över ön strax utanför.

Få visa dig hur himlen där skiftar från rött till rosa och blått. Visa ön som jag en gång blivit strandsatt på, du hade skrattat åt mig medans du satt där, jag hade nog även gjort det själv för vi va ganska klantiga. Att försöka låta bli att säga att du är vacker i det skiftande solljuset där du sitter, du har förresten redan varit på den där bryggan, jag önskar att jag fått vara där då, iofs vill jag inte störa när du jobbar, jag vill inte vara i vägen.

Hur som helst, jag kanske aldrig var det vassaste någon skapat men jag bryr mig, jag bryr mig otroligt mycket och jag lyssnar på allt du har att säga, det lovar jag dig. Jag finns där när något behövs och som jag sa, jag är bra, väldigt bra.

Haha, vem skriver jag till egentligen, jag önskar att jag visste det, jag önskar att du kunde presentera dig, jag önskar att jag fick chansen att göra ett intryck, chansen att få förtrolla dig som du gjort med mig.

God natt.