.

Ber sällan om saker och ting, jag nämner ingenting, tittar sakta ut i fjärran medans jag tänker. Man önskar sig så mycket, det finns så många saker som man vill ha, saker som man avnjuter en stund, saker som kanske håller nåt år.

Jag håller dessa materiella ting i mina händer, den kalla metallen eller plasten som omsluter nånting gjort någonstans långt, långt bort. Jag drömmer mig bort bortom tapeten på väggen, bortom dörren som leder ut i den tomma korridoren, långt långt bort.

Bortom allt finns där det enda av värde, bortom kullarna, bortom skyltarna står du, står hon, skulle jag be om något, skulle jag önska så skulle jag titta upp bland stjärnorna, upp mot den ljuva himlen och be för dig.

Ingenting annat vill jag ha, ta ifrån mig allt, naken står jag här, ingenting i min ägo med bara en önskan och den önskan är du.

Mina andetag får fönstret att sota igen, mitt hjärta slår hårt, det slår fort, blodet cirkulerar snabbt genom kroppen, som en eld efter ett bensinspår.

Folk går hela livet utan att veta, dom tittar runt sig och finner henne/honom inte, jag ser bortom kullarna, bortom skyltarna för där står hon, min önskan, mitt allt...