.

Vet inte vad jag ska tycka och tänka så här i efterhand, allt var trevligt, allt var underbart, helt enkelt härligt. Vad kan man säga när allt gick bra, man måste se det från dina ögon med, det var två personer som gick igenom det här så hur kändes det?

Jag vet inte, vi kanske behövde bo närmare, vi kanske behövde mer tid, vi kanske bara behöver varandra. Jag låg där den andra natten, funderandes, sneglade åt dig där du låg så fridfullt och sov, du brukade berätta om mardrömmarna om nätterna, därför låg jag där vaken än, jag ville vara säker att du fick sova ifred.

Jag släppte handtaget till dörren, lämnade dina föräldrars hus där vi spenderat lite tid, trivdes bra där, kände mig nästan som hemma, nu vet jag vart allt kom ifrån, vilka härliga människor.

Jag tittar på dig en extra gång för att vara säker, det är jag nästintill, det känns rätt men tiden kanske inte är det riktigt än, därför låter jag det va, jag säger inte mer, jag bara tittar på dig nån extra gång.

Skåne var vackert, jag vet hur mycket du ogillar Perstorp men det fanns mycket vackert där med min kära, det fanns mycket att ta vara på.

Sist men inte minst får jag tacka Matte och Frida, två väldigt trevliva prickar i denna lilla idyll, dom gjorde besöket än mer värt, tack!


Så för denna gång, tredje gången gillt som man brukar kalla det.



Du gav Skåne ett hjärta min kära, du gav det ett hjärta...