Hand i hand med sorgen..

Det är dags att starta, dags att lära känna ditt hjärta, se dig och ditt vackra ansikte.

Ta en plats bredvid mig underbara, se hur jag lyser med ficklampan längst vår väg, hur jag lyser upp allt mörker, håller allt det onda bortom räckhåll.

Det krävs bara en gnista för att tända en brasa, bara en gnista för att du ska kunna se mig i mörkret, bara en gnista för att ditt hjärta ska vilja ha mitt.

Tryggheten kände vi från första dagen, värmen likaså, kärleken kom med tiden och önskan för en framtid visade sig för varje dag som gick. Vi trodde på dagen därpå, vi trodde på varann och vi insåg hur bra det kunnat bli.

Att lära känna ens hjärta blev så lätt när du stod bredvid, att veta vad man ville, se morgondagen med ett leende och se fram emot allt blev även det så lätt när du stod bredvid.

Så kom tillbaka, ta ficklampan och lys upp vägen min kära, jag vill inte stå hand i hand med sorgen längre...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0